Lite tankar kring OS

Vilka kämpar i fått följa under os, 11 medaljer kämpade dom ihop till Sverige.
De visar verkligen att man bara med vilja och tron på sig själv kan nå sina mål och drömmar!
Att man kan klara av något som man tidigare bara drömt om. Och dom visar även rätt bra att man kan dela den glädjen och klara av att nå sina mål tillsammans.
Tänk om man kunde göra samma sak i allt annat här i livet, om jag bara hade lite av deras kämparglöd och deras tjurskallighet!
Folk som känner mig skulle nog i och för sig säga att jag är rätt tjurskallig redan nu, men inte kan min tjurskallighet få mig att ex åka längdskidor så snabbt, jag kan ju knappt svänga med dom. Den kan inte heller få mig att åka snabbt i en slalombacke, mitt motto lyder nog i de fallet att ner kommer man alltid, dock kan jag inte alls svänga lika snabbt som dom. Och min tjurskallighet skulle då aldrig få mig att spela curling så bra som dom gör, i ärlighetens namn tror ja inget skulle kunna få mig att göra det detta av två anledningar, 1 jag skulle se ut som bambi på hal is och 2 jag skulle aldrig kunna tänka så logiskt som man måste göra där.
Inte heller skulle ja kunna delta i skidskytte, detta är nog mkt på grund av mina skidtalanger, så skulle aldrig få mig hel fram till den del av tävlingen som ja borde kunna klara bäst som är skyttet. Hockey, ja där kan ni som känner mig och som förmodligen bara sitter med ett leende på läpparna då jag nämner mitt namn och ordet hockey i samma mening lista ut hur de går? Skulle inte se så bra ut me en hockeyspelare som håller sig i sargen och då jag väl hittat balansen och fått upp farten kan jag 1, bara svänga åt ett håll och 2 kan absolut inte bromsa.
Då undrar ni säkert om de finns nån sport i hela os som jag möjligen skulle klara av, med tanke på att jag älskar vintern? Och svaret på de är nej, jag är så långt från sportig ni kan tänka er. Men titta på kan jag göra, med nöje.
Jag älskar vintern av orsaken att då finns inga getingar! inte för att jag tycker om att utöva vintersporter, de överlåter jag till dom som kan! Som alla dessa os medaljörer! Ni kan, inte jag!
Jag kan däremot sitta hemma och heja, de är jag riktigt bra på! Kan man ta nån medalj i de?

Vad kan då jag som inte kan utöva dessa sporter av en eller annan anledning ha användning av min tjurskallighet till?
Som barn var de nog att få som jag ville, fick ja inte de snörde jag mig på golvet och sparkade med benen och skrek. (Detta har jag så gott som slutat med, kan hända nån enstaka gång på ica om mjölken är slut) Som tonåring vart min tjurskallighet blandat med just att man var tonåring följden att min stackars mor fick höra ett och annat kanske inte allt för trevliga ord, dock fick ja ändå oftast som ja ville var lugnast så. (Nu är jag lika tjurig dock tror ja ja är trevligare mot mamma nu) Och nu kan min tjurskallighet få vändningen att om nån säger att jag inte klarar något så måste jag bara bevisa att jag kan. (detta med mer eller mindre lyckat resultat)

Sen kommer ju sommaren med alla dess sporter, och kan säga att jag är lika tråkig och dålig där. Många sommarsporter har med bollar att göra, som fotboll, tennis och volleyboll ex. Och Bollar och jag är ingen lyckad kombination, vi är långt från vänner och dom skrämmer bara mig. Jag blundar och skriker då dom kommer. Vem har ja ärvt detta av? Min 2årige son skjuter ju bollar bättre än mig då vi spela fotboll.
Simmning, nja jag är långt från nån badmänniska aldrig vart kommer aldrig bli!
Som ni ser, inte mkt sporter för mig?
Jag håller mig till sporter med lite annan inriktning jag, de jag hållt på med under livet är väl egentligen bara hästar och gocart? Och ingen talang på det heller. Kanske borde jag hålla mig till något annat? Någon som vet vad jag kan va bra på? En sport bli svår att komma på, men nån talang borde jag väl ha?

Nu är de dags att avrunda för mig, och bara bocka och grattulera dessa tjurskallar som tagit dessa OS medaljer och som visar att vi i Sverige kan! (även om vi inte alla kan just de ni kan)